onsdag 9 juni 2010

Ännu en dag i sänder...med hopp.

Skulle vilja visa världen vad jag känner...men allt är inte så lätt.
Har aldrig känt så här i hjärta, kropp och själ, något underbart händer och detta ger mig hopp om livet igen.
Att få känna den här känslan är inget som man känner när som, den här känslan är unik, vacker, underbar, fantastisk och otroligt rörande...inget kan ta ifrån mig det här, inget.
Men allt som jag nu känner måste jag just nu hålla inom mig och se till att kontrollera för stunden, för det kan annars falla som ett korthus...måste samtidigt ta hand om, vårda och vara försiktig med något så skört och känsligt men samtidigt så himla underbart.
Ger mig den inre glöd som håller mina fötter på jorden och vid liv, förgyller min vardag till fullo, får mig att le på både insida och utsida.
Längtar tills den dagen kommer, då jag kan visa alla och tala om för alla hur jag känner, hur det får mig att må och ger mig hopp igen.

"Du är mina hjärtslag, utan mina hjärtslag kan jag inte leva, utan dig ger min kropp upp allt"

Godnatt och sovgott!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar